Hur hänga upp kanote(r)n(a) i Bilkapellet?

Jag skulle behöva hjälp i form av råd av erfarna kanotister om hur jag skall förvara min(a) ännu inte köpta kanot(er) i Bilkapellet.

Jag tänker mig en enmanskajak och en tvåmanskajak.



Kraven är följande:

1. Upphängandet skall vara tillräckligt enkelt och bekvämt för att jag skall idas göra det efter varje paddling


2. Upphängandet av enmanskajaken skall vid behov lyckas ensam (en person)


3. Kanoterna skall inte skrapas

För att möjliggöra kommentering har jag tagit några fotografier och skrivit texter på dem.

1. VÄSTER är en vägg, ca. 4,5 m bred, med plats ovanför ett lysrör


2. SÖDER är en annan vägg, som är 4,5 m bred ovanför ett lysrör men 9 m bred om man går under lysrören (varvid kajaken lutar synligt mot ribbväggen)


3. BRANDVÄGG är en tredje vägg, också 4,5 m bred, som jag gärna håller "obruten" dvs. i ett sammanhängande vitt område som är enkelt att PhotoShop-eliminera (om man tar bilder av objekt eller personer framför det)


4. OVANPÅ är ett område ovanför takstolarna (och lysrören), där det finns hur mycket plats som helst


5. L-BORD är ett ännu obyggt, stabilt bord på ca 70-80 cm höjd, som går längs väggarna SÖDER och VÄSTER men inte BRANDVÄGG

Min teori är att bägge kajakerna bör förvaras OVANPÅ och tas upp enligt följande recept:

1. Lyft upp kanoten på L-bordet


2. Klättra själv upp på L-bordet


3. Lyft ena (bakre) ändan av kanoten på en 60 cm lång utstående pinne på ca. 180 cm höjd


4. Lyft andra (främre) ändan av kanoten upp på takstolarna (OVANPÅ)


5. Ta tag i kanotens bakre ända igen och skuffa den framåt, över takstolarna


6. Då kanoten är ända framme, sväng den upp-och-ned (det kunde jag inte göra tidigare eftersom kapellet då inte hade gått över takstolarna)

För att möjliggöra detta måste takstolarna ovanpåifrån vara beklädda med något mjukt (tyg, gummi, skumgummi) som

• dels tål att vara ute (där det blir litet fuktigt),


• dels är tillräckligt halt så att man skall kunna skuffa längs det,


• dels tillräckligt mjukt för att det inte skall skrapa kanoten

Jag tror det här gör att kanoten hålls torrt och bra förvarad ända över vintern. Dessutom är den ordentligt utom åsyn (dvs den skymmer inte ens några lysrör).

Frågor:

1. Rätt tänkt, eller finns det bättre förslag?


2. Skall jag låta göra någotslags V-formad ställning på takstolarna? (Jag tror inte det, eftersom det då är svårare att flytta upp den andra av flera kanoter)


3. Behövs dendär 60 cm-pinnen, dvs underlättar den lyftandet?


4. Med vilket material gör man takställningarna uppifrån mjukare?

Orsaken att jag behöver svar mitt i smällkalla vintern är att de som bygger garaget också har lovat bygga en kajakhylla och därför måste jag specificera för dem vad jag vill ha!

Ymnigt med bilder nedan!





Så här ser förrådet bakom BRANDVÄGGen ut:

Gästhuset, en uppdatering

Ej heller gästhuset har fått sig några nya bilder på arkivet på länge. Så här ser det ut där, då man festar i regnväder:



Den tomma, fjärde kvadranten av gästhuset är bra för eftermiddags- och kvälssolen. Hett blir det. Lunch och middag låter äta sig där.

Och blir det regn, är det alltså inget problem eftersom man ryms rätt så många personer under tak.

Arkivet, en uppdatering

Jag har inte laddat upp nya bilder på arkivet på länge. Så här ser det ut där, på riktigt nära håll:



Den tomma, fjärde kvadranten av arkivet är bra att spela pingis på. Och dessutom är där morgon- och förmiddagssol, så morgonmålet låter äta sig där (därav Biergarten-möblemanget ovan).



Belysningen på natten är skoj.

Emaljskyltarna: Rasmus Snabb, Klingberg, Münder-Email

"Email" är inte alltid något man sänder per Internet. Jag packade in det i plast och checkade in alltihop på flyget, tungt som det var. Jag talar om skyltarna gjorda av Münder-Email, där "Email" är det tyska stavningssättet för emalj.

Här ser vi skylten som pryder Arkivet.


Första steget var att be Furuvik-logomakaren Rasmus Snabb rita skyltar med fonten Kolo. En skylt var för Furuvik, Arkivet, Gästhuset och Sigurdskällaren.

Andra steget var att hitta ett ställe som kan "skriva ut" skyltarna på emaljskyltar. Materialet är detsamma som på tyska gatuskyltar ("Liebherrstr." var en förebild), och färgen densamma som på ortsskyltar vid infarter på bebyggt område, såsom "Schwarzenbek".

Skyltstället jag fann här i München, med Kirstens hjälp, heter Gravieranstalt Frank Klingberg (Gravuren, Schilder, Stempel; Rumfordstr. 21, 80469 München, Tel.: +49 89 22 12 61 -- mejl klingberg.gravuren@t-online.de). De anlitade i sin tur en leverantör vid namn Münder-Email GmbH (Vera Böker, In der Masch 13, 31867 Pohle; Tel. +49-5043-973660; me.vb@muender-email.de, http://www.muender-email.de). Och bra blev det, även om det tog sina modiga veckor. Här är skyltarna fotograferade på golvet i mitt arbetsrum i München:



Den röda ringen nedan visar var skylten är uppsatt på gästhuset.



Och samma med röda ringen på arkivet:


Arkivets och gästhusets skyltar är belysta ...

... och LED-lampan ovanför dem lyser så starkt att den ger en viss dämpad utebelysning i sig själv.

Sigurdskällarens skylt förgyller fasaden.


Furuvik-skylten var ursprungligen tänkt till porten vid vägen, men dels var porten inte klar i somras och dels tyckte jag att skylten passar på fasaden ned mot Framnäs. Så här ser den ut på riktigt nära håll:

Och på litet längre håll:

Och på långt håll.

Vierastalon parven tikapuut

Aaron teksti:

Vierastalon parven tikapuut ovat aivan kuin puolapuut, mutta keskeisripustuksella.
Puuosat pyökkiä (vrt. sängyn ja keittiön puumateriaali). [Hätävaihtoehtona koivu => tulee muista poikkeava...]

Pystypuut 1,5 x 5" tai vastava, kapea sivu ruuvataan siistien L-kulmarautojen avulla seinään (NOTA: tämän pitää olla tukeva!).
Puolat n. Ø 40 mm, liimataan pystypuiden reijistä läpi (NOTA: tukeva pitää olla tämänkin!)
Puolat päällekkäin n. 30 cm välein (NOTA: tarkka mitta tulee, kun jakaa parven lattian ja huoneen lattian välimatkan tasamittoin; NOTA: lasten mitoitus!)
Puolat jatkuvat n. 20 cm pystypuun molemmin puolin.
Oven päällä pitkät puolat ja oikean reunan tuki symmetrisesti Parven kulkuaukon suhteen.
- Pyökkipuu mattalakataan kokonaisuudessaan.
[Koivupuu kuultolakataan valkoiseksi].

Trappräcke

Trappräcket till övre våningen har Aaro ritat förträffligt. Det går längs den inre stolpen så, att man på väg uppåt har höger hand på räcket och vänster i väskan. Det här befriar väggen från allehanda räckesbehov.



Dock tycker jag att stolpen upptill borde sluta i en platt, lika tjock bokskiva som nu används för räcket -- och inte i en "tegelstensklump med vita kanter", vars yta i mina ögon ser ut som ett upphöjt golv. Den stora platta ytan får vara 5-10 cm högre än det normalsmala räcket mellan stolpen och trappräcket från mellannivån ända upp.





Aaron teksti: Päärakennuksen pääportaan kaide sovitetaan ylä ja alapäästään sopivalle korkeudelle, ja kallistetaan portaiden nousun mukaan; Kaiteen pitkä väliosa laitetaan yhdistämään edelliset toisiinsa.

Kakelugnens nya färgsättning

"Att måla kakelugn är inte lätt. Det bara krånglar och skriker i ett."

Basfärg: "Mörkvit", dvs ljusljusgul som tapeten. Nästan hela kakelugnen bör bli denna färg, i Aaros ritning benämnd "Vaalea".

Pikilitet mörkare färg, dvs som de mörkare rektangulära fläckarna i tapeten: De runda håligheterna. Vitsen är att ögat skall luras tro att de är djupare än så.

Klart mörkare färg, ungefär som den mörkare färgen nu är (brunt / beige, kanske ett stick grönt), i Aaros ritning benämnd "tumma" (= mörk): Sockeln men inte foten; övre sockeln; "den egyptiska skålen" med fem delar: Klotet, konen uppåt, konen nedåt, randen, den vågräta skivan.

Mörkgrå, grafit (i Aaros ritning benämnd "grafiitti" resp. "musta"): Områdena just ovanför och under spisluckorna. Spisluckorna skall, förutöver handtagen som annars bleve klottiga, färgas/putsas med "liesimusta" = "spissvart".

Inuti spisen skall några stenar bytas; Aivar tar reda på priset (experthjälp kan behövas).

Spjällen bör putsas.