Övre sovrummet: Extra balk utan tapet

Denna blogginlaga är egentligen en diskussion mellan Aivar och Kaj. Den finns på bloggen för att vi skall minnas den, och för att bloggen gör det enkelt att skapa samverkan mellan text och bild.

Aivar säger: Löysin mielestäni hyvän ratkaisun, miten pystyis vähän rauhoittamaan, yläkerran ns vanhempien makuuhuoneen “rauhatonta” kattoa…

Helmipanelilaudoista vino reunaus tehdään liimapuusta, niin että sillä on samat mitat kuin tolpalla, niin että se näyttäis jonkinlaiselta tukipuulta. Ja ne rumat valaisimet upotetaan sisään, niin kuin muissakin katoissa…

Silloin päästään eroon ainakin kahdesta tarvittavasta kulmalistasta, jotka muuten vain sotkevat kuvioita.
Täten päästään eroon nykyisestä, kuvassa vihreällä merkatusta tapetti siivusta.

Kaj säger: Hyvä näin! Vihreäksi viivoitettu alue saa hyvin olla valkoinen ja tasainen (kuten alaspäin viistosti suuntaava alue jossa valotkin ovat). Valot tulisi upottaa, tai poistaa kokonaan. En tunne jugendtyylisiä spotteja!

Kysymys 1: Onko leveys itsestään molemmissa samat 135 mm?

Kysymys 2: Millainen olisi raja tapetin ja valkoisen alueen välillä? Olisiko se pystysuora (merkitsin kuvaan A:lla), olisiko se kohtisuora (B) vaiko vaakasuora (C)? Listalla vai ilman? Vai jatkuisiko valkoinen "palkki" punaista viivaa pitkin seinään saakka, jolloin tulisi visuaalisesti vielä enemmän tukea?

Trädgården: Fin plan, men attan så dyr

Hittills har jag låtit arkitekt Aaro Söderlund planera trädgård tillsammans med T:mi Havupihas Jukka Uotila. Och en bra plan har de gjort. Men milda tider så dyrt.

De allmänna utgångspunkterna för Furuviks trädgårdsplan har varit följande:

1. fler helt vågräta ytor ger mera nytta och glädje av trädgården


2. ytmaterialen skall vara snygga (estetiska, vilsamma för ögat) att se på


3. trädgården skall vara funktionella (inte dra in sand; bjuda in till vistelse)


4. vattendräneringen skall vara funktionell (vattnet skall rinna bort från byggnaderna)


5. levande växter skall vara lättskötta och inte kräva en stor del av Furuvik-vistelsetiden

och specifikt har vi planerat följande områden

1. Kullerstenskrans runt husen: Direkt runt stora huset samt bakom arkivet, gästhuset och bilplatsen läggs 10 cm stora runda kullerstenar på ett 50 cm brett område. Avsikten är att hålla området torrt (inga växter) och snyggt.


2. Välkommen-gården: Rakt framför huset, på den soliga södra sidan, har det ofta hittills stått bilar och cyklar. Det skall där inte göra längre. Planen utgår här ifrån
   (i) att vi tar bort slambrunnarna som Bisa-Pekka brukat tömma
   (ii) att vi jämnar till planen och gör den helt vågrät
   (iii) att vi lägger på skiffersten, totalt hela 640 kvadratmeter tillsammans med övriga områden direkt runt huset (modell "Alta", tjocklek: 20-30 mm) -- materialet "rompox" mellan stenarna släpper igenom vatten
   (iv) att man skall kunna spela pingis där 


3. Bilgården: Gästbilar och cyklar hålls på ett skilt parkeringsplatsområde, ännu snäppet söder om Välkommen-gården. Yta 240 kvadratmeter. Material: Konstgjord betongsten Benders "Labyrint Antik" som ser ut som natursten. Bilgården och Välkommen-gården avgränsas av en häck (Cotonaster lucidus) eventuellt med stenstolpar i, så att bilchaufförer förstår att inte köra till Välkommen-gården. Eventuell tung transport (Vahalahti, Saarinen, Bisa-Pekka) kommer inte ens fram till Välkommen-gården, vars snöskottning måste ske för hand. 


4. Cykelstället är en liten L-formad byggnad i sydöstra hörnet av bilgården, där husets egna och gästernas cyklar placeras. Cykelställets placering är avsedd att vara så bekväm och uppenbar, att husvärden inte ens skall behöva informera gästerna om var de skall lägga sina cyklar.


5. Halvcirkelplanen framför trappan, alltså väster om huset, är enhetligt förbunden med Välkommen-gården och har samma ytmaterial. Här lägger sig en trött Sellmo Runt-löpare efter förrättat värv. Här flaggas det också, både för gästerna och fosterlandet. Ett av den runda trappans trappsteg sjunker under det höjda planet, men själva trappan förblir ett bra ställe att ta gruppbilder av gäster.  


6. Gräsmattan framför (västerom) halvcirkelplanen är C-formad, och i första hand dekorativ. Denna gräsmatta höjs till samma höjd som planen runt huset.


7. Spelplanen bakom (norr om) huset är en gräsmatta avsedd för vistelse och moderat kroppskultur, typ badminton. Även denna höjs så att den är vågrät. Mellan spelplanen och kullerstenskransen runt huset finns en 120 cm bred gång i skiffersten, och denna gång sluttar nedåt så att man kan fortsätta att använda luckorna som leder till utrymmet under huset. För fotboll spelad av över åttaåringar är området inte tillräckligt stort eller tillräckligt avlägset från fönsterglas, så denna ålderskategori uppmanas ta sig till Nagu sportplan (på kanske 700 meters avstånd västerut).


8. Övre terrassen direkt österom huset har morgonsol men skugga på eftermiddagen. Övre terrassen måste mot nedre terrassen och pergolan (riktning österut) avgränsas av ett staket, så att inte småbarn och andra drullar dräller 180 cm ned och slår sig. Här kan man välja att dricka en öl. Man kan också samlas här inför fest, där en festtalare eller sångledare står på den nya stentrappan som skall leda upp till nedre balkongen. 


9. Vertikala murar i sten, 180 cm högt, 110 kvadratmeter. Havupiha föreslår skiffersten från Orivesi, modell "Neva". Jag umgås med tanken på ljusare och billigare estnisk kalksten, som i århundraden skeppats över Finska viken som ballast. 


10. Nedre terrassen skall mestadels täckas av gräs. På gräset kan småbarn och hundar springa och tjoa, samt barnvagnar parkeras, främst då sådana hörandes till festpubliken i pergolan. 


11. Pergolan är det huvudsakliga området där man kan dricka snaps och äta utemiddag vid ett 660 cm långt långbord som består av fyra Biergartenbord, vilka totalt rymmer upp till 38 personer. Pergola är latin och betyder lövgång. Svenska Wikipedia har en korthuggen definition enligt vilken pergonlan "är en lövgång i form av dubbla rader av fristående stöd med av klängväxter övervuxet lövverk. Pergola kan även syfta på en i modern arkitektur täckt gång med mycket smala och spatiöst placerade stöd." Den tyska är (som vanligt) mer omfattande.


12. Ölterrassen framför Sigurdskällaren är ett litet udda område som jag inte vet vad det behövs till. Det är snarast överblivet. Men något måste det finnas rakt framför Sigurdskällaren, och kanske man kan sitta utomhus där och dricka öl -- kantänka om damer och herrar vill sitta på skilda orter och skvallra om varandra.


13. Gästhusterrassen framför gästhuset är också udda och överblivet. Vet inte riktigt vad det skall behövas till.


14. Planen framför arkivet är bara ett sätt att komma till arkivet. Kanske också ett utrymme för fotografering, eftersom jag tänkt använda området under taket till arkivet till "fotostudio" för utomhusbruk, med naturljus.


15. Runt trädgården återställs skadad mark med färsk ytmark, från Lappland. Havupiha kallar det för "kuntta" (kommun på finska, men med två t). Sådant påstår Havupiha att vi behöver 580 kvadratmeter av.


16. Staketet markerar tomtgränsen och är rött.


17. Porten vid ingången är "hålet" i staketet. Den blir majestätiska 3 m hög för att Bisa-Pekka, Vahalahti och Saarinen skall rymmas in (exempelvis för att skyffla snö). 

Nuvarande plan är följande:

1. I år, 2009, höjer vi marken och jämnar den. Vi bygger fundament i betong som skall hålla jorden på plats. Vi låter dra elledningar som möjliggör belysningen. Vi gör kullerstenskransarna runt husen, staketet och porten. Vi bygger också pergolan och cykelstället, om det går utan att det blir dubbelarbete 2010. 


2. Nästa år, 2010, beklär vi ytorna med sten. Då hinner marken sätta sig och bli jämnare. Och vi hinner fundera på rätta sorters sten, samt begära in billigare offerter. Vi hinner också vänja oss vid den nya tredimensionaliteten. Också husets nya stentrappa byggs först 2010.

Aktuella frågor är dessa:

1. Vilkendera året skall vi lägga gräsmattorna? Hellre 2009, (i) så blir det färdigt tidigare och (ii) så vet vi bättre huruvida exempelvis ölterrassen och gästhusterrassen också borde bli i gräs och inte sten.


2. Hur ser alla dessa planerade buskar och växter ut, och vad heter de på svenska? Havupiha har säkert bra förslag, men bara latin och finska och inga bilder. Uppdatering: Ha! Nu har jag guglat fram texter på svenska nedan.


3. Är buskarna och växterna faktiskt lättskötta och snygga också om fem år? Det vet inte jag, även om jag skulle veta vad de heter och hur de ser ut då de planteras. 

Klick på bilden och sedan på förstoringsglaset så ser du bilden i högupplösning (1065 x 1260, 1,5 MB)

Barrträd och -buskar
TabFA	Gul pelargran	12	Taxus bacc. 'Fastigiata Aurea'	pylväsmarjakuusi
ThDa	Dansk klotthuja	8	Thuja occ. 'Danica'	kääpiöpallotuija	30-40cm
Pipu	Bergtall / kryptall	23	Pinus mugo 'Pumilio'	kääpiövuorimänty	30-40cm
JucoS	En (”Träd-en”)	12	Juniperus comm. 'Suecica'	pilarikataja	80-100cm
ThGlo	Klotthuja	3	Thuja occ. 'Globosa'	pallotuija	40-50cm
Pisy	Tall	1	Pinus sylvestris	mänty	kasvava
ThYR	Gul pyramidthuja	3	Thuja occ. 'Yellow Ribbon'	kultatuija	100-125cm
Buskar
RoPl	Midsommarros	18	Rosa pimpinellifolia 'Plena'	juhannusruusu	astiataimi
Rigl	Krypmåbär / krypribs	23	Ribes glandulosum	lamoherukka	astiataimi
Spbe	Björkspirea	28	Spiraea betulifolia	koivuangervo	astiataimi
Colu	Häckoxbär	78	Cotoneaster lucidus	kiiltotuhkapensas	astiataimi
SpjG	Guldspirea	36	Spiraea jap. 'Goldflame*	keltalehtiangervo	astiataimi
Lövträd
Mapu	Äppelträd	3	Malus 'punakaneli'	omenapuu	125-150cm
Soau	Rönn	5	Sorbus aucuparia	kotipihlaja	125-150cm
MaRoy	Purpurapel	3	Malus 'Royalthy'	koristeomenapuu	125-150cm
PrVa	Körsbär	3	Prunus 'Varjomorelli'	kirsikka	125-150cm
Qurf	Pelarek / pyramidek	2	Quercus robur 'Fastigiata'	pylvästammi	250-300cm
Rhododendron
RhGr	Rhododendron	9	Rhododendron cat.'Grandiflora'	puistoalppiruusu	40-50cm
RhNZ	Rhododendron	16	Rhododendron catawb. 'Nova Zembla'	alppiruusu pun.	40-50cm
RhAl	Rhododendron	17	Rhododendron catawb. 'Alba'	valkoalppiruusu	40-50cm
Vinrankor
Paqu	Klättervildvin	4	Parthenocissus quinquefolia	imukärhivilliviini	astiataimi
ViBe	Staketdruva	4	Vitis 'Beta'	viiniköynnös	astiataimi
Perenner
LigHi	Klippstånds	10	Ligularia 'Hietala'	lapinnauhus	perenna
Roae	Kastanjerodgersia	10	Rodgersia aesculifolia	sormivaleangervo	perenna

Havupihas växtförklaringar (samma sak som jag ovan försökt översätta; även har kan man klicka och klicka en gång till på förstoringsglaset):


Havupihas textförklaringar:


Skiffersten från Alta






Benders Labyrint Antik


Rompox Basalt ("kittet" mellan stenarna)

Elektricitet: Önskemål och behov för utehus och utomhus

Med detta dokument vill jag underlätta Jockes, Aaros och Magnus' elplanering. Jag försöker så enkelt och tydligt men samtidigt täckande som möjligt förteckna önskemål och behov, till grund för vidare frågor och teknisk planering.

Arkivet

1. Tillräckligt med eluttag för dator, gästdator, skrivare, skanner, kylskåp, telefonladdare, egen telefon, eventuell extern TV-skärm


2. Eluttagen placerade så att man dels når dem enkelt, dels bekvämt gömmer fula elsladdar (idé: Luckor längst bak i 75 cm höga bordet, just ovanför eluttagen under bordet, så att man enkelt kan stöpsla i då man öppnar luckan, och sedan gömmer fula sladdar då man stänger luckan)


3. Eluttag för bordet i mitten, så att det inte går en elsladd över golvet (att snubbla över) för datorn och skärmen på bordet


4. Eluttag utomhus (för fotografering eller annat uteelbehov) åtminstone på ytterdörrsväggen


5. Belysning inomhus, även uppe på loften: Aaro föreslår; 75 cm-nivån bör framhävas/belysas


6. Belysning utomhus: Sidus-stjärna i mitten av loftens tak (enligt Aaro)


7. Ellådan gömd, helst under det 75 cm höga bordet i den övre av de två hyllorna, på samma vägg som ytterdörren -- men åtminstone så den inte inskränker på möblemanget


8. Internetkabel in, och sedan egen WiFi-station -- lämpligen osynligt placerad på övre hyllan men under 75 cm nivån vid någondera sidan

Gästhuset

1. Tillräckligt med eluttag för gästen att ladda sin dator och telefon, och sedan för fast installerat kylskåp, vattenkokare


2. Belysning inomhus, även uppe på loften: Aaro föreslår -- måste vara enkelt att tända och släcka även för dem som sover där uppe


3. Belysning utomhus: Sidus-stjärna i mitten av loftens tak (enligt Aaro)


4. Eluttag utomhus dels på terrassväggen uppåt mot arkivet, dels på ytterdörrsväggen
   


5. Ellådan gömd, så att det inte inskränker på möblemanget


6. Internetkabel in, någonstans undangömt en egen WiFi-station

Sigurdskällaren

1. Belysning utomhus: Sidus-stjärna på fasaden (enligt Aaro), eventuellt lysrör just utanför ytterdörren på båda sidorna (åtminstone ena lyser då den andra slocknat)


2. Ledningar inomhus: Måste vara mycket väl gömda; skall inte synas alls (utmaning: taklampan)


3. Eluttag: Väldigt få, 2-4 stycken (vet inte ens till vilket behov; dammsugare? vattenkokare? batteri?)


4. Belysning inomhus -- allting enligt Aivars planer: 
   (i) "Taklampa" enligt Aivars specialplaner
   (ii) Indirekt lampa ovanför inre dörren, närmare bestämt ovanpå dörrkarmen
   (iii) Indirekt belysning av gråstensväggen nedifrån


5. Eventuell ellåda väldigt väl gömd, så att det inte inskränker på intrycket av ursprunglig källare

Cykelstället

1. Sidus på fasaden ovanför skylten? Vet ej!


2. Undertill så man hittar sin cykel? Kanske det, något enkelt, kanske lysrör -- vet ej var man kan placera en sidusstjärna

Pergolan

1. Belysning: Ja, någonting -- kanske en vattentät sidusstjärna i taket?


2. Eluttag: Ja, någonstans -- för grillning eller annat elbehov

Biltaket och förrådet

1. Det höga fina tornet skall belysas inifrån (osynliga lysrör?) och skänka indirekt belysning


2. Sidusstjärna mitt under loftet


3. Förrådet inuti upplyst enligt Aaros funktionella förslag, kanske i form av att det ljusa taket belyses indirekt av lysrör? Och 75-cm-nivån bör belysas.


4. I övrigt ännu inte genomtänkt

Porten

1. Fyra sidusstjärnor på 3 m höjd, två på var sida enligt Aaro-Kaj-plan


2. Rund lampboll i hörnet av staketet

Utebelysningen

1. Mål: Enkelt att hitta fram i mörker, till fots, med cykel, rentav med bil


2. Belysning längs vägen från Parkvägen till huset (i form av 6-7 stående lampor, ca 70 cm höga)? Eller får man dem tredimensionellt sidusaktiga?


3. Lysrör på huset under de åtta krusidulliga fönsterställningarna (ger tillräckligt med belysning för att man skall hitta till arkivet, gästhuset, Sigurdskällaren, cykelställningen -- och är ändå indirekt) 


4. Lampa vid husets huvudingång, kanske en sidusstjärna under en ny "skärmmössa" ovanför trappan


5. Övrig belysning kanske kan vänta tills trädgården är färdigare -- men ledningar måste förstås läggas redan nu, så att vi har möjligheter senare

Allmänna önskemål

1. Enkelt att byta lampor som är sönder (helst självförklarande)


2. Så få sorters lampor som möjligt


3. Långa tidsintervall mellan lampbyten


4. Energisnålt och miljövänligt


5. Inget underhållsbehov, typ inga transformatorer som går sönder efter tre år

Mera kommer jag inte på just nu! Men det är ju nu det skulle löna sig att tänka efter ett steg till.

Sigurdskällaren blir ett Bacchi tempel

Om jag i arkivet skall dyrka arbetet, är det andra gudar som gäller i Sigurdskällaren: Bacchus.

Och för att möjliggöra detta går våra ester, med Toomas i spetsen, "läpi harmaan kiven" som finnen säger. Här är det de facto ordagrant fråga om att Toomas sågar gråsten:



Utanpåifrån ser det hela rätt anspråkslöst ut just nu:


Men det skall bli en hel del stydigare. I och med att det trädgårdens ytor görs plana via jordfyllnad, byggs det en 180 cm hög vertikal mur där Sigurdskällaren smälter in:


Från trädtopparna sett ser det ut så här:


Och några steg närmare gästhuset ser det ut så här:


Från någon annan av Furuviks furor ser det ut så här:


Källaren är lägre belägen än nedre terrassen. Och källaren är förvisso dränerad. Men för säkerhets skull, så smulten och återfrusen is inte bildar en propp som gör Sigurdskällaren till Sigurdsbassängen, täcker vi in ingången med en propp till vintern. Proppen är inte vattentät men nog snötät, och den är inte heller vacker men funktionell. På sommaren förvaras den i ett flertal delar osynligt under balkongen.


Men tillbaka till 1.3.2009. Så här ser ingången ut just nu. Kolla speciellt den rödbruna inre dörrkarmen, som Toomas sågat till:


Så här ser dörrkarmen ut inifrån. På den kan jag lägga litet major Sigurd Westerholm-memorabilia.


Dörrkarmen från sidan:


Tegeltaket är nu helt putsat och fint. Gråstenarna är också putsade, och det gamla murbruket i mellanrummen är också borttaget.


Toomas och Kalev lägger in nytt estniskt renoveringsmurbruk, som man annars använder i gamla staden i Reval:


Kanske det bara är jag som tycker så, men enligt min uppfattning börjar det nog se allt prydligare ut och man kan snart föreställa sig att aktivare börja dyrka Bacchus i detta tempel.

Arkivkapellet blir ett arbetets tempel

Jag var i Nagu förra veckoslutet men har först detta veckoslut hunnit börja bearbeta bilderna för webben. Och ett av de största glädjeämnena är arkivet. Det blir ett arbetets tempel, i ordets bästa bemärkelse. Så här såg det ut i söndags 1.3.2009:

Så här skall det bli att se ut, om man vrider huvudet en liten aning till höger, då det är möblerat:

Huvudtankarna är följande:

1. Alla väggar (utom den med dörren) har en 60 cm bred avställningsyta på 75 cm höjd.


2. På samma 75 cm höjd är även dörrväggens fönster och själva dörrarnas fönster, samt skrivbordet.


3. Skrivbordet är i mitten av rummet, rakt under pyramiden. 


4. Avställningsytan används dels för sådana apparater som är permanent framme, såsom skrivare och skanner, och dels uttryckligen som avställnings- och sorteringsyta för de många mapparna, eller för portföljen och/eller ryggsäcken.


5. På väggarna vid sidan om skrivbordet finns det två mapphyllor under avställningsytan. 


6. På väggen bakom skrivbordet har avställningsytan ingenting under sig. Därigenom kan denna yta också tjäna som ett extra skrivbord. Och under det kan man ha ett litet kylskåp med nödproviant för den arbetande personen.


7. Avställningsytorna, hyllorna och fönsterbrädena snickras av oljat bokträ och påbörjas i mitten av maj, då arkivhuset i övrigt skall stå färdigt.


8. På väggen till vänster om skrivbordet finns nitton stycken 80 cm breda vägghyllor, fem bredvid varandra, fyra ovanför varandra (utom i mitten där man klättrar upp på loftet). Det här är 15,2 hyllmeter. Nedersta hyllan är 25 cm hög, för böcker, och börjar efter en 70 cm paus från avställningsytan (alltså på höjd 145 cm). De övre hyllorna har furstliga 39 cm hyllmellanrum, när de flesta A4-mappar faktiskt är bara 32 cm höga. 


9. På väggen till höger om skrivbordet finns sexton stycken 80 cm breda vägghyllor, eftersom det i mitten finns ett fönster. Här tillkommer alltså 12,8 hyllmeter. 


10. Väggarna är vita, "Beach house style" sa Aaro. Vita vågräta bräden.


11. Taket är av vitmålad pärlspontpanel, liksom i stora huset.

Det här måste jag ännu kontrollera med Jocke Enckell och Aivar Joonas:

1. Eluttagen måste antingen vara just ovanför avställningsytan, eller så måste vi låta borra/såga runda hål i avställningsytan, genom vilka kabeln kan ledas ned under avställningsytan till stöpslarna under bordet.


2. Arkivet skall ha internetkabel, så att det finns en skild wifistation i rummet (exempelvis på den övre hyllan under avställningsytan, i ett hörn så det inte syns och stör.


3. Ett eluttag bör vara inbyggt i golvet, under skrivbordet, så det inte går en onödig strömkabel på golvet till bordet.


4. Avställningsytan borde vara så solid att en 80 kg tung person kan sätta sig på den utan att den brakar. Eller är det önsketänkande?


5. Golvet är av ekparkett, eller hur? Och ingen "sidus" under pyramiden (för besvärligt, för dyrt, onödigt), eller hur Aaro?


6. Även loftena (utrymmena på andra våningen) har ekparkett, eller hur?

Här kommer litet ytterligare Aarobilder, och sedan några fotografier från 1.3.2009.






Här framgår arkivets placering i förhållande till stora huset:


... och från arkivet mot huset sett:

Titt ut genom (den blivande) dörren till arkivet, mot huset:


Arkivet rakt framifrån:


Nu står fotografen till höger om skrivbordet:


Pyramidtaket:


Nu står fotografen till höger om ingången till arkivet:


Så här ser loftena ut nu:

... och så här blir de att se ut då de är färdiga:

Furuvik har fått en logotyp

Furuvik har fått en logotyp. Den är resultatet av en lång process, där första fasen började 1901 och andra under en Sellmo Runt-löprunda hösten 2008. Följande steg blev en intensiv dialog med expertis på grafik och arkitektur, logotyper och jugendstil. Nu har Rasmus Snabb, Helsingforsbördig grafisk designer just nu aktiv vid Danmarks Designskole, fått logon färdig. Den ser ut så här:

I mitten av övre delen av logotypen finns en sidus, en dekorativ stjärna eller sol. Denna omges av händer eller vingar som dyrkar sidusen. Vadan en så underlig förklaring? Sidu det här är arkitekten Aaro Söderlunds tolkning av kapitälet på pelaren som dekorerat Furuvik sedan 1901:


Och efter diverse omvägar (från tiden före jag insåg det fina i kapitäl-kråksången) var detta bilden som jag gav Rasmus i förlaga för att rita rent och vackert till logotypen.


I det här sammanhanget upptäckte jag att sidusen är 22,5 grader fel vriden på huset idag. Den står på en spets, på en av stjärnans åtta uddar. I stället skall den ha två uddar pekande nedåt, två uppåt och två åt sidorna. Det blir till att rotera stjärnan framemot våren.

Följande steg blev att hitta ett lämpligt, representativt typsnitt och att sedan kombinera texten "Furuvik" med kapitälet. Då jag ännu gjorde egna försök tog jag kapitälet ur en gammal Aaro-skannad ritning och kombinerade det med en text.

Med denna ytterst hemlagade logotyp dekorerade jag redan tre mappryggar i bokhyllan. Det syns i och för sig tydligt att det rör sig om Furuvikmappar, men det syns ju också att jag inte är grafiker.

Men det är Rasmus. Han tog fram litet jugendförlagor, typ Ateneum och Hvitträsk, och jag blev begeistrad.


Typsnittsförlagor vimlar det av på husen i Eira. Och på den punkten är jag mycket lycklig över att Rasmus nästan genast identifierade typsnittet Kolo LP:


Kolo LP är ritad av typsnittsgrafikern Paul Shaw och inspirerad av Wiener Secession-konstnärerna Koloman Moser och (Kirsten-favoriten) Gustav Klimt. Fotnot: Secession är den österrikiska varianten av jugendstilen och hade sina glansdagar på 1890-talet.

Efter att Rasmus gjort ett första utkast till Furuviks logo behövdes inte mycket finslipning.
 
Rasmus gjorde ramen asymmetrisk (för jugend bryter med överdrivna symmetrikrav) och proportionerna på symbolen mer lika originalet. Och nu är vi klara!

Till sist kan man ju undra sig vad Furuvik skall med en logotyp till. Och då går vi tillbaka till Sellmo Runt-rundan, då jag funderade på att jag vill göra en ordentlig inbjudan till en invigningsfest. Och så gick tanken vidare till att jag vill ha en symbol på webbsidan. Därutöver kan det ännu bli någon skylt eller vimpel, få se nu.